|
|
 |
|
BENNETTS KÄNGURU
Macropus rufogriseus
S punaniskavallabi, E King Island Wallaby |
|
| Infraklass: |
Metatheria |
|
Ordning: |
Diprotodontia |
| Familj: |
Macropodidae |
| Art: |
Macropus rufogriseus |
|
Storlek:
|
längd 60-70 cm (+ svans),
vikt mindre än 27 kg
(hanarna är betydligt större än honorna) |
|
ALLMÄNT
Vallabyerna är medelstora känguruer. Bennetts känguru, eller rödhalsad vallaby, lever på gräs- och buskmarker som angränsar till skogar, men trivs också i bergigare terräng. Arten är rätt så härdig och tål kyla ganska bra. Den är fortfarande talrik både i Australiens östra och södra delar och på Tasmanien.
Känguruerna, precis som alla pungdjuren, har en mycket kort dräktighetstid, bara ungefär en månad. I honans pungvägg finns fyra separata mjölkkörtlar med spenar. Den nyfödda ungen är blind, hårlös och mest lik en larv när den kryper från honans könsöppning in i pungen där den fäster sig vid en av spenarna. Den nyfödda känguruungen väger vid födseln endast 0,3 gram. Hos många känguruarter parar sig honan på nytt genast efter att ungen har fötts, men embryot börjar utvecklas först när pungen blir ledig efter föregående unge.
Ungen blir kvar i pungen i flera månader. Den lämnar pungen först för kortare perioder och vid 5–11 månaders ålder för gott. De flesta känguruer fortsätter att dia ungen från samma spene i ytterligare 2–6 månader. Då ungen växer förändras också sammansättningen på mjölken.
|
|
SKYDD
Det finns ännu ett flertal bennetts kängurun i Australiens östra och södra del, samt i Tasmanien.
|
|
|
|
AKTUELLT
|
